Leta i den här bloggen

torsdag 2 februari 2012

Hej jag heter Lina...

...och jag är godisberoende. There, I said it. Nu har jag i alla fall erkänt. Min största last i livet just nu är lösgodis. Jag har i en period (sen jul) ätit lösgodis nästan varje dag. Inte jättemycket varje gång men ändå. Dessutom tänker jag på godis ca 100 gånger per dag, det har blivit en fixering. Det funkade när jag jobbade som mest och när jag tränade men nu när jag jobbar ett par dagar i veckan och inte har varit på gymmet på två veckor går det inte. Inte bara för att jag inte vill gå upp i vikt utan för att mina tänder tar stryk och jag HATAR att gå till tandläkaren.

Så i Måndags bestämde jag mig för att nu får det vara nog. Jag åt upp de sista godisarna hemma (ca 10 st) och sedan dess har jag faktiskt låtit bli. Det har inte varit lätt kan jag säga, men jag har ersatt godiset med frukt och nötter. Ok, igår åt jag ett singoallakex men det är inte riktigt samma sak, jag får ju faktiskt fika i måttliga mängder.

Jag vet att det bara är tre dagar men det är en början i alla fall. Nu ska jag bara hålla ut imorgon också sen är det lördag och jag får unna mig lite godis. Med betoning på lite.

Jag är en sån person som inte kan sluta helt med mina laster men att minska ner dem borde ju vara bättre än inget. Nästa vecka börjar jag dessutom träna igen, ska bli så skönt.

Någon mer som känner igen sig i detta extrema godissug? Känner mig som en pundare som måste ha min dagliga dos haha. Går och längtar hela dagarna tills jag får sätta mig i soffan med en påse godis och en bra film/bok. Inte helt normalt.

Inga kommentarer: