Det är frågan. Många gånger fattar jag mina beslut med hjärtat, det som känns bra för tillfället. Men ibland måste hjärnan få vara med och bestämma också. Man måste lyssna på den där irriterande rösten i bakhuvudet som säger att man kommer att ångra sig i framtiden, att man kommer att få betala för det där korta ögonblicket av lycka. För någonstans, någon gång så kommer verkligheten ifatt. Det går inte att fortsätta att göra det som känns bra eftersom de ögonblicken hela tiden kommer att överskuggas av ögonblicken när vi får betala för dem.
Jag betalar (bokstavligen) fortfarande ett högt pris för att jag inte hade struktur i mitt liv för ett par år sedan. Så nu har jag lärt mig att använda hjärnan, hur tråkig och rationell den än är, när jag fattar beslut. Även om det hugger i hjärtat när det inte får sin vilja igenom. Det bästa vore att kunna kompromissa, lite hjärta, lite hjärna. Lite huvudvärk, lite ont i hjärtat. För livet gör ont vad man än väljer, men det får man leva med om man ska få de där stunderna av lycka som man strävar efter.
//Lina
2 kommentarer:
Du är inte helt obegåvad du Lina...
"Det går inte att fortsätta att göra det som känns bra eftersom de ögonblicken hela tiden kommer att överskuggas av ögonblicken när vi får betala för dem."
Tänkvärt!
Tack så mycket :)
Skicka en kommentar