För ett par dagar sen fick vi i huset hem en lapp om att det skulle komma någon och installera bredbandsuttag någon gång under denna vecka på förmiddagen. Den lappen kollade jag på i ca 1 sekund och sen är det ingen som vet vart den tog vägen (om jag känner mig själv rätt dyker den väl upp i garderoben eller frysen typ). Det enda jag snappade upp från lappen var "flytta möbler som står för TV-uttaget".
Eftersom jag är en duktig människa flyttade jag den enda möbeln som stod framför TV-uttaget (en fotölj) och var väldigt nöjd med min insats.
Tills klockan 9 imorse när det ringer på dörren.
ALLA som känner mig vet att kl 9 inte på något sätt är förmiddag i min värld. Klockan 9 är morgon och på morgonen sover man om man är ledig. Så det var bara att slänga mig upp, hitta ett par byxor (ett par urtvättade mjukisbyxor med hårfärgsfläckar från 2005, classy) och försöka dölja att jag inte hade städat som jag hade tänkt innan de skulle komma (på FÖRMIDDAGEN).
För att snabbt bli av med skiten slängde jag in allt (smutstvätthög, vattenglas, tidningar, en ovanligt ful krukväxt som jag inte kan slänga och ett eller annat snorpapper) under sängen eftersom jag tänkte att där ska han ju absolut inte titta. Rufsig i håret, utan smink och iklädd bästa whitetrash uniformen öppnar jag dörren till den stackars bredbandskillen.
Bredbandskillen: Hej, jag skulle installera bredband hos dig idag.
Jag: Ja, just det. Kom in och ursäkta röran. Uttaget har du där.
BK: Ok... Men du, det där är ju TV-uttaget. Jag letar efter TELE-uttaget.
Dum blondin: Ehh, ok. Det har jag faktiskt aldrig sett nåt men det borde ju sitta här nånstans.
Båda börjar kolla runt i rummet, i hallen och köket. Inget uttag.
Dum blondin: Men måste det finnas ett för jag har verkligen aldrig sett det.
BK: Ja, det måste det. Men det kanske sitter bakom sängen är det lugnt om jag flyttar den?
Och det var här jag dog av skam. Bredbandskillen drog ut sängen och fram kommer allt det jag slängt in för att jag ville dölja det. Täckt av ca 1 kg damm och suspekta saker som katten släpat in under sängen. Fy fan. Stackars kille. Han måste trott att jag är nåt slags freak som aldrig städar och gömmer saker under sängen.
En och en halv timma senare gick stackarn och kvar sitter jag och skäms. Ska aldrig mer lägga minsta sak under sängen och från och med nu så sover jag med smink och fixat hår om någon ska komma hem till mig på "förmiddagen".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar