Leta i den här bloggen

torsdag 8 december 2011

Det här med att vara duktig.

En ska som jag har tänkt på rätt mycket på den senaste tiden är det här "Duktig flicka syndromet" som var och varannan människa tycks lida av. Och det är ju inte konstigt alls med tanke på hur höga krav vi har på oss. Det har säkert männen också men jag vet inte hur det är att vara man så det är ett inlägg som någon annan får skriva.

Vi tjejer har ju enormt höga krav på allt vi gör. Vi ska vara snygga, men inte för fixade för då ser det inte naturligt ut (vet ni hur många som är skitsnygga utan någon typ av hjälp? Typ 2%), vi ska vara duktiga på jobbet/skolan och ha en bra karriär inom nåt coolt yrke, vi ska dessutom klara av att jobba nästan hur mycket som helst, vi ska ha massor av vänner som vi har tid att umgås med jämt, vi ska vara vältränade och hälsosamma men ändå inte för smala för då blir vi okvinnliga. Vi ska alltid ha nytvättat hår, snygga naglar och rakade ben.

Vi måste alltid vara glada och på topp annars kanske någon tror att man har pms (för det är ju bara då vi blir arga), vi ska ha rest och sett hela världen innan vi är 20, vi ska ha fina välstädade lägenheter/hus (som vi gärna ska ha renoverat och inrett själva) och alltid rena, nya och trendiga kläder. Vi ska ta hand om oss själva OCH alla andra och har man barn ska man vara en perfekt mamma som lagar nyttig mat och aldrig tappar tålamodet med sina barn. Man ska ha en bra relation med sin partner och inte vara den sura flickvännen som inte låter honom åka på fotboll/jakt/lan med kompisarna en fredagkväll och man ska kunna laga "riktig mat" och alltid vilja ligga.

Man ska vara smart och veta vad man vill (vem fan vet det?) och man ska ha massa intressen så att man inte räknas som tråkig. Man ska alltid ställa upp och man ska alltid ha tid. Man ska och ska och ska.

Vet ni hur orimliga dessa krav är? Och vet ni vilka som skapar dem? Det är inte männen (de flesta i alla fall), det är inte någon lag, det är inte media (kan vi snälla sluta med att skylla allt på media som om det vore en person som är ansvarig för allt ont) och det är inte våra föräldrar. Det är vi själva. Fattar ni hur sjukt det är att vi hetsar varandra på det här sättet? Det är helt sinnes.

Jag är inte en "duktig flicka", jag är en ganska dålig flicka. Jag är inte hypereffektiv på jobbet, jag har ingen utstakad karriär, jag tjänar inga mängder med pengar, jag har få men bra vänner som jag tyvärr inte alltid hinner med. Jag går till jobbet med otvättat hår vissa dagar för att jag vill sova en extra timme och jag har världens sämsta humör vissa dagar. Jag har ett stökigt hem nästan jämt och jag stryker aldrig mina kläder. Jag kan vara en hemsk flickvän och bara tanken på att renovera ett hus gör att jag vill äta upp mig själv. Jag har inte rest runt hela jorden och barn vill jag inte ha innan 25-27 någonstans.

Som sagt, jag är en dålig flicka och vet ni hur mycket jag bryr mig? Inte mycket. Jag har inget intresse av att tävla med någon om vem som är duktigast. Det får man gärna ha för sig själv. Jag tycker absolut att man ska anstränga sig och göra sitt bästa i alla situationer men att försöka vara bäst på ALLT det är helt orimligt och det måste vi inse. Ingen kan göra allt.

Inga kommentarer: