Leta i den här bloggen

måndag 22 mars 2010

18 år igen

Idag va jag, Elin och Ida på Växjö Katedralskola och intervjuade elever i gymnasie trean. Direkt när jag kom in på Katedral så kändes det som att jag åkt tre år tillbaka i tiden. Fy fan vilka tider säger jag bara! Jag saknar så att det gör ont. Jag saknar luncherna med Cajsa Och Linnéa, Cambridgelektionerna, Tisdagsfesterna hos Danny som oftast slutade på Club 9 eftersom ingen (utom jag) skulle till skolan dagen efter. Jag saknar alla partykvällar med folk från klassen, jag saknar att sitta och flumma i medielabbet med Boston och Fredrik, att få en kram av Boston eller Danny varje gång jag var ledsen, att dricka kaffe i kafeterian och spana på folk, att gå omvägar till mystiska ställen för att "råka" träffa någon man gillade.

Jag saknar att känna mig smart, att ha projektarbete med Cajsa, att träffa mina bästa vänner varje dag, att skolka en eftermiddag och bara ligga i solen och snacka skit. Jag saknar alla våra galna planer, alla idéer som aldrig blev av men som kunde fördriva en hel dag. Jag saknar Casino-gänget, att utbilda mig till dealer som är ågot av det roligaste jag gjort. Jag saknar balen med Cajsa och Anders som så tappert tog sig an två baldejter, jag saknar att se folk jag känner varje dag och det trodde jag ALDRIG att jag skulle säga. Jag saknar tjejkvällarna, mest de med frukt. Jag saknar min extrafamilj så mycket att jag ibland vill åka hem och umgås med dem även om inte Cajsa är hemma.

Jag saknar alla sjuka spontangrejer, jag saknar att vara världens sämsta ordningsman, att vara lite små-bitchig mot Morgan, att sitta på Roys lektioner, att se fram emot studenten. Att se framåt över huvudtaget. Jag saknar känslan av att hela världen låg framför våra fötter, Jag saknar Jocke. Jag saknar mina cykelturer till och från skolan, att vara liten och smal. Jag saknar att gnälla över hur jobbigt allt va, för det var det ju inte egentligen. Jag saknar kvällarna på krogen när omvärlden försvann och allt bara var Jag, mina vänner, en helvetes massa tequilashots och massa skratt.

Mest av allt tror jag nog att jag saknar mig själv så som jag var då. 18 år och helt fantastisk :P



//Lina

Inga kommentarer: