Jag kom precis på vad jag saknar. Vad det är som fattas. Konstigt att det skulle ta 6 månader att komma på nåt så enkelt.
Livet är konstigt.
//Lina
torsdag 2 april 2009
Hej då!
Imorn drar jag hem till Västervik igen. Hade tänkt stanna i Växjö men jag ändrade mig igår. Så nu hör ni inte nåt från mig på ett par dagar. Har ju inget internet i lilla Viken.
Jag läste igenom de senaste inläggen här och det slog mig att jag verkar tråkigare än vanligt och det kan nog va så också. Vet inte om det är nåt jag borde be om ursäkt för men det beror helt enkelt på att jag har ägnat större delen av min tid åt att plugga eller fixa med nåt tråkigt men nödvändigt. För en gångs skull tänkte jag göra det jag borde och inte det jag tycker är kul. Ikväll skulle jag ha varit iväg och grillat med mina grannar men jag är hemma och filar på hemtentan och tvättar. Så rolig är jag. Får lite skit från olika håll för att jag är så tråkig just nu, lite tråkigt men å andra sida får jag ju skit när jag har kul också så det är lite sak samma. Önskar bara att folk kunde säga till mig direkt istället för att ta det med andra. Men det är ju så de flesta gör, håller käft och snackar med andra istället. Jag är likadan. Och jag är trött på att be om ursäkt och ha dåligt samvete. Visst jag kanske inte är världens bästa vän men det finns fan så många sämre.
Nu är det slutgnällt. Jag ska hänga upp lite tvätt och sedan packa ner lite som ska med hem. Ha en toppenhelg allihop!
//Lina
Jag läste igenom de senaste inläggen här och det slog mig att jag verkar tråkigare än vanligt och det kan nog va så också. Vet inte om det är nåt jag borde be om ursäkt för men det beror helt enkelt på att jag har ägnat större delen av min tid åt att plugga eller fixa med nåt tråkigt men nödvändigt. För en gångs skull tänkte jag göra det jag borde och inte det jag tycker är kul. Ikväll skulle jag ha varit iväg och grillat med mina grannar men jag är hemma och filar på hemtentan och tvättar. Så rolig är jag. Får lite skit från olika håll för att jag är så tråkig just nu, lite tråkigt men å andra sida får jag ju skit när jag har kul också så det är lite sak samma. Önskar bara att folk kunde säga till mig direkt istället för att ta det med andra. Men det är ju så de flesta gör, håller käft och snackar med andra istället. Jag är likadan. Och jag är trött på att be om ursäkt och ha dåligt samvete. Visst jag kanske inte är världens bästa vän men det finns fan så många sämre.
Nu är det slutgnällt. Jag ska hänga upp lite tvätt och sedan packa ner lite som ska med hem. Ha en toppenhelg allihop!
//Lina
Pengar rullar in som de ska, det går bra nu!
Idag kom den efterlängtade deklarationen. Jag fick tillbaka lite över 9.000. Så jävla fucking UNDERBART!!!
//Lina
onsdag 1 april 2009
<3
"och den kärlek som jag ger
är blott en del av den jag saknar
varje morgon när jag vaknar
var sekund och var minut"
//Lina
är blott en del av den jag saknar
varje morgon när jag vaknar
var sekund och var minut"
//Lina
Downfall
Fan, jag höll ju på att gå in i väggen tidigare idag. Jag satte mig i min säng med en burk B&J och bara glodde på TV och tänkte seriöst bara lägga mig ner och skita i hela eftermiddagen. Bara ligga i min säng med TVn som sällskap och inte göra nånting. Vet inte varför jag började känna så, det va länge sen nu. När jag va yngre kunde jag köra på en hel dag i skolan och sen komma hem, sätta mig på golvet och sen sitta där. I timmar. Tills jag verkligen va tvungen att gå upp. Ibland kom ingen och tvingade mig och då satt jag kvar, alternativt låg på golvet i en liten hög, bara gloddde in i väggen och lät tiden gå.
Så tänkte jag göra ikväll men jag tog mig samman, gick upp och gick på yogapasset. Fick lite panik på vägen och tänkte vända men jag tvingade mig själv att fortsätta. Nu är jag hemma igen och inte ett spår av den där ångesten är kvar. Jag är lika pigg och glad som innan. Förstår ni hur stolt jag är över mig själv? Det här är stort.
Bara så ni vet.
//Lina
Så tänkte jag göra ikväll men jag tog mig samman, gick upp och gick på yogapasset. Fick lite panik på vägen och tänkte vända men jag tvingade mig själv att fortsätta. Nu är jag hemma igen och inte ett spår av den där ångesten är kvar. Jag är lika pigg och glad som innan. Förstår ni hur stolt jag är över mig själv? Det här är stort.
Bara så ni vet.
//Lina
Mardrömmar
Fy fan, jag vaknade kl 6 imorse av en helt fruktansvärd mardröm. Usch säger jag bara, har nog aldrig haft sån panik. Som tur är skiner solen så det börjar bli lite bättre nu. Ska nog passa på att gå en liten promenad nu för sen blir det plugg hela dagen. Måste lämna tillbaka en av böckerna imorn så det är bara att sätta fart. Måste städa lite också, det ser förjävligt ut hos mig nu. Linas Kaos har liksom fått en helt ny innebörd.
//Lina
//Lina
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)